Magnus Carlsen beskrev en gång sitt beslut att lämna klassiskt schack som en fråga om personlig tillfredsställelse. Han vann fortfarande. Han hade bara inte roligt. Så han klev åt sidan. Avböjde att försvara sin världstitel. Började spela padel. Spelade lite poker. Byggde ett schackföretag. Utvecklade en smak för snabbare betänketider och lösare format. Kort sagt: underbarnet blev en disruptor.
Nu, ungefär ett år senare, monterar han nonchalant ner själva spelet han hjälpte till att omforma.
Under veckans Grenke Fischer Random-turnering i Karlsruhe vann Carlsen sina första sju partier i rad – en perfekt poäng, med en prestationsrating (3356) så hög att den känns mindre som en statistik och mer som ett rop på hjälp från hans motståndare. Han besegrade Grandelius, Bacrot, Mikhalevski, Liem, Maghsoodloo och alla andra som råkade sitta mittemot honom med fel ände av den slumpmässiga startpositionen. Och han gjorde det med en brådska som antydde att han kanske hade ett tåg att passa.
Fischer Random – även känt som Chess960 – skapades ursprungligen av Bobby Fischer som ett uppror mot teori, förberedelser och memoreringsindustrikomplexet. Pjäserna börjar blandade. Ingen kan lita på sina favoritöppningar. Det är tänkt att vara kaos. Demokratiskt kaos.
Carlsen, tyvärr för alla andra, trivs i kaos.
Han spelar det som om han har övat i hemlighet. Och han vinner med den sortens nonchalanta distans som får alla andra att se ut som om de laddar spelet med uppringt modem.
Det här är inte bara att vinna. Det är narrativ kontroll.
Han lämnade klassiskt schack, sa folk, för att öppna dörren för nya mästare. Men nu är han tillbaka – inte i det gamla formatet, utan i dess coola, omformaterade kusin – och ändå dominerar han på något sätt. Det finns en viss elegans i det. Det finns också något milt dystopiskt över det, som när grundaren av ett startup presterar bättre än alla användare.
Anish Giri, alltid med den torraste möjliga one-linern, sammanfattade det bäst:
“Carlsen gör samma misstag i sitt nya spel som i schack. Han spelar det för snabbt.”
Vilket är att säga: även när Magnus uppfinner schack på nytt kan han inte riktigt motstå att speedrunna det.
Resten av fältet ligger en hel poäng eller mer efter. Turneringen är inte över, men undertexten är det. Carlsen är inte bara tillbaka. Han är fortfarande bättre. Och han gör det i ett format utformat för att förhindra just detta utfall.
Revolutionen randomiserades. Magnus fick ändå vit.
Redaktörens anmärkning: World Chess kommer att lansera ett dedikerat medieprojekt senare i år. Fram till dess kommer vi att publicera enstaka utskick här – från frontlinjen av schack, absurditet och allt däremellan.